Påståendet att ”det inte står någonstans i författningarna att trumma, pipa eller växelsats är licenspliktiga – bara i allmänna råd” stämmer inte.
Faktum är att just dessa delar uttryckligen omfattas av vapenlagen. Vapendelar listas direkt i lagtexten – inte bara i allmänna råd.
I 1 kap. 3 § vapenlagen anges tydligt att följande omfattas av samma regler som skjutvapen:
”… slutstycken, eldrör, pipor, stommar, lådor, trummor och mantlar…” [riksdagen.se]
Det innebär att pipor och trummor inte är något Polisen lagt till i efterhand genom allmänna råd – de står direkt i lagen.
En växelsats består av just sådana väsentliga delar (ny pipa, nytt slutstycke, ibland mantel/stomme), och omfattas därför automatiskt av lagens definition av licenspliktiga vapendelar.
I 2 kap. 1 § vapenlagen står att tillstånd krävs för att inneha skjutvapen. Eftersom vissa vapendelar juridiskt jämställs med skjutvapen (enligt 1 kap. 3 §) gäller samma tillståndskrav även dem.
Det behövs alltså inte en separat paragraf som listar ”pipa”, ”trumma” eller ”växelsats” under 2 kap. – de omfattas automatiskt.
Lagtexten är glasklar för den som läser både kapitel 1 och kapitel 2, och inte bara ett enskilt stycke taget ur sitt sammanhang. Alltså det handlar inte om ”blind tillit till myndigheter” – utan om att läsa hela lagen.