vi får väl se vad politikerna gör. Med all skit dom fått för AR och nu ventilen, så tror jag nog dom kommer försöka stryka över detta med 8+2. Men jag tror det kan bli svårt, för vi vet alla rubrikerna i tidningen “JÄGARNA FÅR DUBBEL SÅ MÅNGA VAPEN”…
Antalet vapen individer innehar påverkar inte risken för att nått tråkigt händer… Man kan ändå bara skjuta med ett åt gången. Två vapen eventuellt…
En allmän fråga om den så kallade vapengarderoben. Om man som jag, redan har några vapen för målskytte. Är det fortfarande tillåtet att skaffa 6-8 olika gevär för jakt? Eller räknas målskyttevapen in i vapengarderoben?
Max 20 “poäng”
Jaktvapen, 1 p
Enhandsvapen för målskytte 2p
Detta gäller per hushåll, inte per person!
Men är övertygad om att nån annan kan dessa regler bättre än mig…
T.ex.
8 jaktvapen - gevär = 8p
3 pistoler för målskytte = 6 p
S:A 14p
Det är skillnad på jaktvapen och sportskyttevapen.
När det gäller jaktvapen (tidigare) är rekommendationen av behov 4+2 vapen (jägarexamen krävs) sedan skall behovet styrkas för ytterligare vapen.
Sportskyttevapen skall varje behov styrkas.
Teoretiskt sett kan man få licens på ex.vis 2 st. 6.5x55 för jakt (utan motivering av behov) och 2 st. 6,5x55 för målskytte (med motivering för behov), samma gäller för hagelvapen.
Vapen med licens för jakt får användas till sportskytte men inte tvärtemot.
Sen räknas poängen enligt Fritz (helautomatiska ger 5 poäng).
Över 20 poäng krävs Grade III skåp.
Jo, det gäller ju själva förvaringen. Och att man behöver ha ett Grade III-skåp om man har mer än 20 poäng.
Det känner jag till. Jag tänkte mer om de olika sorternas vapenlicenser interfererade med varandra. Om vapengarderoben för jaktvapen påverkas av mängden målskyttevapen.
Om jag har en 22:a, en fripistol - enkelskottsvapen - och ett korthållsgevär för målskytte och sedan skulle bli en fullfjädrad jägare och dessutom kunna styrka ett behov av en full vapengarderob - 8 + 2 jaktvapen.
Skulle det vara möjligt, om jag har ett Grade III-skåp? Jag är i dagsläget inte intresserad av fler vapen än de jag idag innehar. Men är nyfiken på hur det ser ut med bestämmelserna.
Ex.
Vapengarderoben:
Studsare kaliber .22 för jakt = 1 p.
Studsare 6,5x55 för jakt =1 p.
Hagelbössa bock 12/70 för jakt = 1 p.
Hagelbössa halvautomat 12/70 för jakt = 1 p.
Utökad:
Studsare .308 Win för jakt = 1 p.
Hagelbössa 12/70 sida/sida för jakt = 1 p.
Motiverat:
Bockbuch 12/222 rem för jakt = 1 p.
Hagelbössa 20/70 för jakt = 1 p.
Grytpistol för jakt = 1 p.
Studsare 8x57 för jakt = 1 p.
Målskytte (behovsprövat):
.22 för målskytte = 1 p.
6,5x55 för målskytte = 1 p.
Hagel halvautomat 12/70 för sportskytte = 1 p.
Pistol .22 för sportskytte (fält C) = 2 p.
Pistol .22 för sportskytte (nationellt C) = 2 p.
Pistol .40 för sportskytte (nationellt A) = 2 p.
Växelsats pistol 9mm för sportskytte (nationellt A) = 1 p.
Totalt = 20 p.
Möjlighet att söka för fler vapen (behovsprövat) kräver Grade III skåp.
Naturligtvis kan man skippa 2 gevär och söka på en pistol/revolver till.
Och även skippa något jaktgevär och söka på eventuellt PPC eller AR för målskytte.
Så grytpistol är inte 2p? eftersom det är enhandsvapen…?
Klassas som jaktvapen och ska bara ge 1 p (oavsett om det är enskotts eller flerskotts).
Sen kan man toppa med X antal vapen som har konstruktionsår före 1890 och ger 0 p (licenspliktiga) eller som är konstruerade innan 1890 (licensfria).
Mycket intressant och lärorik läsning. Det blev helt plötsligt mer överskådligt och mindre abstrakt med den listningen. Nu är jag själv inte ute efter att ha så många vapen som möjligt, utan var bara nyfiken på hur det fungerar just med licenser för både jakt- och målskytteändamål. Nu vet jag betydligt mer.
Jag har skrivit jägarteorin och är klar med den. Och har “bara” uppskjutningarna kvar. Har testat de olika momenten och behöver nog bara testa någon gång till innan jag skjuter upp inför en examinator. Lite längre fram vill jag nog satsa på en Sauer STR 6.5 x 55 och kanske även en Sig Sauer X-Five 9 mm med en växelsats för .22. Men det där är längre fram - kanske.
Ska inte spåna ut mer från trådens ämne. Stort tack för inläggen. 
Finns ju också möjlighet att få licens för (huvudsakligen) jaktvapen på samling. Det gäller dock att hitta en lagom avgränsing på samlingens inriktning. Enligt nu gällande regler så måste avgränsningen vara sådan att man kan “bli klar” med samlingen. Att sätta tex “jaktgevär i .30-06” duger inte. En avgränsning av typen “Mauser 98 gevär tillverkade 1962-1968 i fabrik X” kanske går igenom. I nuläget så väljer dock polisen att omgranska samlingsinriktningen vid varje förnyelse och det finns många aktuella fall där en samlingsinriktning godkänts många gånger men nu plötsligt inte längre godkänns.
Nackdelen med samlingslicens är att dessa inte får skjutas med (utan särskilt tillstånd för uppvisning eller hur det nu är formulerat, iaf i praktiken knappt möjligt).
Alla enhandsvapen, såväl enkelskott som flerskott är 2 poäng. Oavsett ändamål.
Gevär är 1 poäng. Oavsett typ och ändamål.
Alla tillståndspliktiga delar är 0 poäng.
Det är vapentyp och inte ändamål som är avgörande för poängen.
Och när det gäller jaktvapengarderoben är det tvärtom ändamålet som styr. Jaktvapen påverkar inte målskjutningsvapen eller tvärtom.
…
Man kan också få s.k. minneslicens (faller inte under samling) på enstaka vapen (med tillägg att skott ej får avlossas). Vet dock inte hur många man kan motivera.
Minneslicens innebär ofta att Polisen kräver att vapnet görs obrukbart genom pluggning och de kräver in dokumentation som påvisar att så skett (där liksom i de flesta andra fall rörande vapenlicenser är de dock inkonsekventa så krav på detta förekommer inte alltid men vad jag förstår oftast numera).
Genom att påvisa att pluggning eller annan åverkan på vapnet, som gör det obrukbart, gör att det historiska värdet försvinner kan man frångå detta (svårt JA men inte omöjligt).
Man kan bara läsa polisens egna föreskrifter (FAP556-2) så står det där.
Men det är ju bara ett allmänt råd för privatpersoner så de kan ta egna beslut som handläggare.
Ja, och tyvärr är ju poängsystemet något som handläggarna “hittat på” för enligt FAP:en är det antal vapen som räknas och numera skall även privatpersoner jämställas med handlare/föreningar vad det gäller förvaring.
Definitioner
1 § Med särskilt farliga vapen avses i dessa föreskrifter tillståndspliktiga
enhandsvapen och skjutvapen med helautomatisk funktion.
Allmänna råd
Till kategorin särskilt farliga vapen kan räknas pistoler och revolvrar
samt kulsprutepistoler och automatgevär.
2 § Med övriga skjutvapen avses i dessa föreskrifter bl.a. tillståndspliktiga
1. kulgevär som inte avses i 1 §,
2. hagelgevär,
3. äldre militära hel- eller halvautomatiska vapen, till vilka ammunition
inte eller endast med svårighet kan anskaffas,
4. mynningsladdade eller bakladdade vapen som inte laddas med patroner,
5. kolsyre-, luft- eller fjädervapen,
6. harpunvapen och
7. vapen och anordningar som avses i 1 kap. 3 § vapenlagen (1996:67).
Förvaring av särskilt farliga vapen
4 § En vapenhandlare skall förvara särskilt farliga vapen i ett valv eller i
ett värdeskåp.
Avser förvaringen högst tio enhandsvapen, får dock vapnen förvaras i ett
säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme.
Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 §
2-6.
5 § Avser förvaringen högst 20 enhandsvapen, behöver förvaringsutrym-
met dock inte vara larmat, om det är placerat i vapenhandlarens bostad. Det-
samma gäller, om högst tio enhandsvapen med stöd av 4 § andra stycket för-
varas i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme i vapen-
handlarens bostad.
Allmänna råd
Med bostad kan likställas byggnad, t.ex. garage eller förråd, som är
låsbar och sammanbyggd med bostaden och där det finns en dörr
mellan byggnaden och bostaden. Detsamma gäller byggnad som inte
är sammanbyggd med bostaden men så placerad i förhållande till
denna att byggnaden är möjlig att övervaka från bostaden. I sådant
fall bör dock en anordning finnas som anger för personer i bostaden
när ett angrepp på byggnaden sker. En sådan anordning bör inte utan
svårighet kunna sättas ur funktion.
Förvaring av övriga vapen
6 § En vapenhandlare skall förvara övriga vapen i ett valv eller i ett värde-
skåp.
Avser förvaringen högst 20 övriga vapen, får dock vapnen förvaras i ett
säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme.
Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 §
2-6.
7 § Avser förvaringen högst 40 övriga vapen, behöver förvaringsutrymmet
dock inte vara larmat om det är placerat i vapenhandlarens bostad.
Detsamma gäller, om högst 20 övriga vapen med stöd av 6 § andra stycket
förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme i vapen-
handlarens bostad.
8 § Bestämmelser om förvaring av sådana vapen och anordningar som
avses i 3 kap. 2 § 7 finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67).
Om man nu kan förvara vapen på olika adresser, hur räknas poängen då? Kan man då ha 20p hemma och 20p på någon annan adress?
Ingen vet, för poängsystemet följer ingen logik. Jag tror det måste tas i rätten för att man ska få något svar på detta.
Jag tror det finns en stor möjlighet att polisen förlorar i hovrätten om detta dras till sin spets, speciellt efter fallet nu där det framgår tydligt att förvaring på annan plats är möjligt så länge man har skåp.
Och då faller det ju på 20p per hushåll som polisen kört med länge.