RogerT wrote:Ja, jag tror att det stämmer.
Förkrigsproduktion brukar ha högre kvalitet genomgående, allt som framställs under själva kriget har nog lägre krav på kvalitet överhuvudtaget.... det var nog problem med ALLT under själva kriget, personal, råvara, osv.
Experterna brukar ofta kunna bedoma ungefarligt tillverkningsar bara genom att studera finishen. Jag har inte kollat sa noga pa just K98, men vad det galler tyska pistoler fran WWII ar det tydligt att de hade brattom mot slutet av kriget. Under de sista aren hoppade man over poleringen helt och det ar inte ovanligt att hitta t.ex. P38or med grova bearbetningsspar pa utsidan, och helt i enlighet med amerikansk marknadsforingsteknik saljer man ibland dessa undermaliga vapen dyrt som "KZ guns", dvs man antyder att de tillverkats i koncentrationslager och att detta gor dem mer atravarda. Jag har ocksa sett vapen som enligt saljarna lamnat fabrikerna utan varken blanering eller kontrollstamplar, men man misstanker forstas att dessa aven kan vara hemmamekade hopplock. Tyska vapen i all ara, men vissa av dem kan vara rent farliga att anvanda. Samma sak galler japanska vapen, t.ex. ar de sk "last ditch"-gevaren rent ut sagt for javla grovhuggna.
Nu ar jag ingen expert pa K98, sa det har ar andrahandsuppgifter som skulle vara intressanta att fa bekraftade. K98 ar ett vanligt gevar pa surplusmarknaden har i USA, och manga konverterar dem till jaktgevar. Enligt vissa vapensmeder skiljer inte stalkvaliteten sarskilt mycket, utan de sager att den storsta skillnaden ar att en del gevar har en ythardning som far stalet att verka hardare an det egentligen ar. Pga detta ar det tydligen standard att behova anlopa punktvis om man ska borra och ganga for t.ex. kikarsikten. Ar det nagon som har mer uppgifter om detta?
